Att döda ett barn

Novellanalys

Att döda ett barn

1. Jag har analyserat novellen ”Att döda ett barn” som är skriven av den kända författaren Stig Dagerman som dog ung på mitten av 1950-talet. Under sina 31 år i livet blev han mycket framgångsrik inom skrivandet av manus, reportage och noveller.

2. I novellen finns det med fem personer. Barnet, mannen, kvinnan, mamman och pappan. Författaren nämnde nämligen inte några namn, eftersom den här novellen handlar om ett speciellt budskap till alla, så namnen var ointressanta.

En av de här personerna dödar det oskyldiga barnet, och det är mannen, men inte med avsikt.

3. Den här novellen har en handling som händer i verkligheten, som kan hända alla när de minst anar det.

Två vanliga personer, en tjej och en kille, en helt vanlig dag i en helt vanlig bil är på väg till stranden.

Samtidigt, i ett helt vanligt hem i en liten by bor en lycklig familj, där en mamma, pappa och en son ingår i.

Sonen får ett ärende av sin pappa att gå över till grannen som bor på andra sidan vägen.

Samtidigt kör de två personerna genom den lilla byn där familjen bor i en väldig fart, men ändå inte många kilometer över fartbegränsningen. Barnet går över vägen efter att ha varit hos grannen, men han hinner inte ens komma de 4 meter över vägen innan han blir påkörd av bilen som är på väg till stranden. En helt vanlig sommardag, för fin för att dö på.

Den här novellen som är filmdramatiserad startar väldigt brutalt. Ett barn som ligger död på en väg med en skål i bitar jämte sig på marken.

Under hela kortfilmen visste man att ett barn skulle dö, man bara väntade på att det skulle ske.

Det som hände var att det var två vanliga historier korsades mer och mer ju längre in i filmen man kom. Det började med att bilen skulle köra till stranden, och sonen skulle hämta socker. Ju längre tiden gick ju närmare kom bilen till byn som de skulle köra igenom, där pojken bodde, och ingen hade en aning om olyckan skulle ske.

På något sätt så tycker jag inte att novellen följer novellkurvan, eftersom att i kurvan går det uppåt i en ganska långsam fart och sedan händer en händelse som chockar och sedan sjunger grafen då det är slut.

Men i den här novellen visste man redan vad chocken skulle vara redan i början. Men visste att ett barn skulle dö, berättarrösten sa det hela tiden, han började nästan varje mening med de 4 orden ”Att döda ett barn”.

Istället tycker jag att kurvan börjar högt upp i händelser, och håller sedan en rak kurva som sakta lutar uppåt mot den stora händelsen, olyckan. Efter olyckan är det som ett stup i kurvan, för händelsen är olyckan och olyckan är slutet.

4. Jag upplevde slutet som väldigt bra. Det skulle inte vara mycket mer, det skulle bara förstöra hela novellen. Om det skulle vara ett slut med att man fick se att sonen fördes till sjukhus, bårhus och sådant så skulle filmen behövt vara längre, för då känns det som att det är en fortsättning. Kanske med hur de två personerna, eller i alla fall killen, upplevde olyckan och hur just han levde vidare.

5. Budskapet i novellen var väldigt tydligt. Man ska ha uppsikt över allt när man kör bil, det kan hända precis alla att det sker en hemsk olycka som drabbar många. Man ska vara extra försiktig även om man har riktigt bråttom eller om man längtar till något, som en dag på stranden i solskenet.

6. Jag tycker den var bra, men faktiskt obehaglig eftersom det var ett barn med som dog. Man får verkligen medkänsla, vilket novellskrivaren ville att man skulle känna.

För det skulle nog inte vara lika mycket medkänsla om det skulle varit en ensam man som inte hade familj.

Jag tycker den var lärorikt, men dock skrämmande. För precis en sådan händelse kan hända i verkliga livet. Man kommer nog tänka till mer när man sett denna novell eller läst, för då märker man verkligen vilken skada som kan ske.

Den här filmen borde visas för alla som fått körkort tycker jag. Då skulle de nog vara mer försiktiga. För man vill ju att man ska kunna veta vad som kan hända innan man ger sig ut i trafiken.

Felicia Andersson